2006 mars
Mar 13

igelkott

Jaha, då var vi lite mer än halvvägs igenom de två ‘smekmånadsveckorna’ då jag är ledig och vi får vara hemma tillsammans alla tre
Än så länge har det varit oförskämt lugnt och vi får sova hyggligt på nätterna. Dock har Lydia kommit in i en period då hon äter nästan jämt, i början kunde
hon sova 5-6 timmar om vi inte väckte henne, men nu vaknar hon hungrig efter bara någon timme ibland, vilket sätter hård press på känsliga bröstvårtor.

vagnen

Vädret har blivit soligt och fint på dagtid, vilket har möjliggjort några turer med barnvagnen(…vi har t o m vågat oss på något så crazy som att
gå till Konsum och handla alla tre). Lydia älskar att åka omkring, även om hon kan vara lite sur när vi klär på henne vinterkläderna somnar hon omedelbart
när vagnen börjar rulla. Lite ovant att köra i trappor och så, men vi blir bättre och bättre.

lamino

Några besök har vi också hunnit med: moster och kusiner var här i slutet på förra veckan och mormor hälsade på igår. Många har också ringt och
gratulerar, tack för det!

Veckan som kommer rymmer flera spännande händelser, vi ska bl a till Stadsdelsförvaltningen för att få faderskapsintyg. Eftersom vi inte är
gifta(än) måste vi gå till en handläggare och intyga på heder och samvete att jag är pappa till Lydia. Spännade att se hur närgångna frågor de kommer att ställa.
Vi ska också på det första besöket till BVC(BarnaVårdsCentralen) där vi b la ska väga henne på nytt, förhoppningsvis har hon gått upp ordentligt efter de senaste
dagarnas mjölkfrossa.

Mar 08

lydia_sover

Idag är Lydia tre dygn. Just nu ligger hon i sin genomskinliga plastsäng och sover efter att ha blivit matad med 30 ml utpumpad bröstmjölk. Amningen har hon inte riktigt fått grepp om ännu. Inte vi heller. Men vi ska kanske åka hem idag. Det känns som om allt kommer att falla på plats i sinom tid. Den första dagen sov hon sig igenom, men på natten var hon vaken nästan hela tiden. Hon hade ont i magen av att ha svalt en massa fostervatten. Jag fick inte gå upp då, på grund av stygnen, så R fick ta hand om henne. Varken jag eller han hade då sovit på två dygn, så det blev en lite tröttsam natt. Men nästa dag var hon lugn igen, så då var lyckan åter fullständig.

Igår var hon på läkarundersökning. Allt var jättebra, men hon gillade inte att bli undersökt, så hon sparkade och högg efter den trevliga läkaren. Men det var ett bra tecken. Visar att hon är stark. Ett hörseltest gjordes också senare och hon hade över 99%. Det var nog det högsta hittills, sa sköterskan. Så vi är stolta föräldrar. Fast egentligen är det nog inget exceptionellt, utan helt normalt. Men hon är ju fantastisk, tycker vi.

Några söta bilder:

rochl cochl

Mar 05

Sent på kvällen mellan den 2:a och 3:e mars satt vi framför tv:n och tittade på filmkrönikan. Jag hade halvsomnat då C väcker mig, vattnet hade gått i vardagsrumssoffan! Vi panikpackar det allra nödvändigaste: kläder till oss, kläder till Hatvig och den nyinköpta videokameran. Vi ringer till förlossningen på Södersjukhuset och de tycker att vi ska åka in direkt. Väl på förlossningen får C genomgå en så kallade CTG-undersökning där det konstateras att värkarna inte satt igång på allvar. Vi får åka hem igen, men har förlossningen inte kommit igång innan lunch på lördagen den 4:e ska vi åka in och få C igångsatt med dropp pga infektionsrisken om man väntar för länge med förlossningen efter att vattnet har gått.

På fredagen den 3:e tar vi det extremt lugnt. Jag tar ledigt från jobbet, vi beställer hämtmat och inväntar att värkarna ska sätta igång. Jag fyller år, så några gratulanter ringer, men vi bestämmer att hemlighålla hur nära förestående förlossningen är, för att inte oroa någon i onödan.

På natten mellan fredag och lördag tilltar värkarna och på lördag förmiddag ger vi oss av till Södersjukhuset på nytt. Väl där konstateras att värkarna fortfarande inte är tillräckligt starka varpå värkstimulerande dropp sätts in. Då sätter de igång ordentligt! Efter 12 timmars i stort sett oavbrutet värkarbete där vi får hårdjobba med profylax, lustgas och TENS med bara lite epiduralhjälp på slutet har fortfarande inte förlossningen kommit speciellt långt. Då tar jourhavande läkaren beslut om att vi ska förlösas med kejsarsnitt, lite snopet efter allt kämpande av C, men mest skönt, vi hade inte klarat många timmar till.

Runt 04:00 på morgonen den 5:e mars rullas vi in till operationssalen, och 04:13 har en fantastisk liten flicka på 3335g och 50cm kommit till världen. Medan C sys ihop får jag följa med till den första undersökningen och klippa navelsträngen. Efter en kort återförening med C på väg till det sk ‘uppvaket'(det heter så, trots att hon inte var sövd) efter operation får lilltjejen och jag gå tillbaka till vårt rum för en välbehövlig vila. C återansluter en timma senare och vi avnjuter den obligatoriska grattisfikabrickan från förlossningsavdelningen.

I skrivande stund vilar vi ut på ett familjerum på BB med utsikt över Årsta och Globenområdet. Lilltjejen sover mest, men vi har hunnit med en hel del gos och det första blöjbytet.

Nedan har vi två bilder på Lydia Marta Ellen Morén, som vårt förstahandsval på namn är just nu.(OBS! Inte helt spikat, kan komma att förändras helt eller delvis de närmsta dagarna)

lydia1

lydia2

preload preload preload